Stenar så långt ögat når! Vi har små stenar, stora stenar, stenar som är på loss, stenar som sitter som berget, kilastenar, rundstenar, tegelstenar... listan tar aldrig slut... och inte stenarna heller.
Igår var Jens´föräldrar hit, min pappa var här och vi plockade... alla varsin stensort. Då vi tyckte att vi fått bort det värsta så körde jens med pärlan nedan och det var som vi inte ens skulle plockat en sten. Idag värker armarna, ryggen är trött.. av lite småsten, inte kan man ju säga att man är stark precis. Men vi närmar oss, sakta men säkert! Jens sin efterlängtade gräsmatta, jag mina älskade stenmurar. Och Jens skiner ju som solen, för han som har sjuk arm kan ju inte plocka så mycket, så han får cruisa runt i detta vrålåk:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar